Dag 22-28. Fältvanevecka!

Tillbaka från fältvecka och jag mår bra! Nu när vi kom tillbaks märktes det hur sjukt trött pch öm kroppen är. Det känns att den har varit igång och arbetat! Det är rätt skönt. Jag har antecknat i mitt lilla block under veckan och ni får ursäkta kvaliteten men jag tyckte att det var roligare med en bild på mina anteckningar än att jag bara skriver av. :)

Dag 1. 

Thaikycklingen var verkligen en riktig höjdare, en annan favorit var chili con carne och chicken korma. Man lägger i matförpackningen i en mystisk påse, häller i lite vatten och stänger till och det pyser och ryker och vips så är maten varm! 

Gissa om jag är trött på barsen vi fick? Och vätskeersättningen? Och chillinötterna. Eller nej chillinötterna kan man inte tröttna på. Men jag är väldigt glad att vi fick dem. Vi smååt hela tiden för att hålla energin uppe, så sötsuget är enormt just nu. Varning! Gör inte lumpen om du försöker gå ner i vikt eller vill vara hälsosam. Allt detta kompenserades dock med en massa fys och ansträngning så att det är nog gaaanska lugnt. Tror jag överlever. 

Dag 2. 

Det var ju dock rätt bekvämt att kunna gå in någonstans och faktiskt kunna vara där när regnet kom, och att ha värme när man skulle kliva ur sovsäcken på morgonen, och att ha en lampa i taket var väldigt praktiskt. Jag hade däremot föredragit om vi sov på marken för nu fick man en väldigt begränsad yta att ligga på med hårda kanter som man kunde trilla ner för, jag kunde inte riktigt ligga som jag ville. Men mjukt och bekvämt var det iallafall! Jag klagar verkligen inte. 

Jag fick såna otroliga myskänslor på kvällarna när alla gick runt och fixade med sitt, det var mysigt! Lite samma känsla som på ting.

Dag 3. 

Vi sköt! Jäklar vad vi sköt! Vi ställde in våra sikten så att de var rätt genom att skjuta mot en ”vanlig” måltavla med en mittpunkt att sikta på. Därefter sköt vi i olika ställningar på 30 m och skulle träffa särskilda zoner på helkroppsfiguren. Det gick jättebra! Och det var jääätteroligt! 

För att referera till nästa bild, det sprang ett rådjur tvärs över fältet bakom våra tavlor, någon var snabb med att upptäcka detta och det blev ett plötsligt ”AVBRYT AVBRYT ELD UPPHÖR!” Som upprepades av allihopa. Övningsledaren var stolt över oss. 

Dag 4. 

En heldag på förläggningen, vi övade på att sätta upp tält och ta ner tält igen. Vi blev snabba - upp på 14 minuter. Jag säger ingenting om att ta ner... 

Efter lunch övade vi på att göra upp eld. Med bara tändstål och naturmaterial. Det var jättesvårt? Jag trodde att jag hade koll på sånt där. Men att med en liten gnista få fart på lite näver, det var svårt! Plötsligt började det pratas om korv när vi hade fått upp en eld och jag bara haha ja det hade ju varit trevligt att grilla korv, elden är tillräckligt bra, vad duktiga vi är, vad ska vi göra nu när vi är klara? Men det var inget skämt! Befälet hade på riktigt tagit fram korvar och bröd och ketchup och senap och rostad lök och lagt det bakom mig och jag blev jätteöverraskad! Och jätteglad, efter all plastmat som smakar lika dant (okej, det var inte alls så illa, men jag tycker om att överdriva, det blir mer kontrast i det jag säger då) var det otroligt gott att äta 3 grillade korvar med bröd. 

På kvällarna är det 5-punktstvätt som gäller, ansikte, armhålor, skrev och fötter. Jag förstår inte riktigt var de fem punkterna kommer ifrån för enligt mig är det antingen 4 eller 7 - två armhålor och två fötter. Iallafall, då har man en skål där man blandar kokhett vatten med kallt till lagom temperatur och så tvättar man sig i den. 

Och glöm för guds skull inte vapnet! Det ska vi bära med oss ÖVERALLT. Det är helt hopplöst. SÅ himla skönt att låsa in det idag när vi kom tillbaka till regementet. Det var typ det bästa med att komma hem. Vi sover med vapnet, vi går och kissar med vapnet, vi DUSCHAR med vapnet. Och såklart bär vi det med oss när vi gör massa grejer runt omkring. Det får inte vara längre än 1,25 meter ifrån oss. Jag var ganska dålig på att komma ihåg det... Och vilken befrielse det är att slippa det nu! Även om man får lite panik när man kommer på att man inte har det på sig, innan man inser att det är inlåst. 

Dag 5. 

Ännu en dag på skjutfältet. Vi övade på att framrycka i stridspar och täcka varandra vid magasinbyte och eldavbrott. Skarpt! Dvs vi sköt på riktigt. Det var roligt! Man fick skrika högt för att höras. 

”SKYTTAR KLOCKAN 12!”

”SKYTTAR KLOCKAN 12!”

”VÄXELVIS FRAMRYCKNING, JAG BÖRJAR!”

”VÄXELVIS FRAMRYCKNING, DU BÖRJAR!”

När man hörde att den andra började skjuta var det ganska tydligt att den var klar och man själv kunde börja springa. 

Dag 6. 

Igår gjorde vi samma sak fast i skog! Och då gick övningsledaren med oss och drog i linor så att fienden poppade upp framför oss helt plötsligt och föll ner när vi sköt på dem. Det var kul! Då lekte vi krig på riktigt. Och vi gömde oss bakom träd och det var otroligt viktigt att vi inte kom för nära varandra. Det var jättejättejobbigt och jättekul. Vi hade full stridsutrustning på oss med kroppsskydd, hjälm och stridsväst med 1l fältflaska och 4 fyllda magasin. Kroppen har fått arbeta. 

Dag 7. 

I morse packade vi ihop alla tält och vår egen packning för att ta oss tillbaka till regementet. En lugn dag med vård av materiel. De kommande 2,5 dagarna blir också väldigt lågintensiva, där vi ska vårda allting, tält och vapen och allt möjligt. 

Och så beställde vi pizza till vakten vid grindarna till regementet, det var otroligt gott! Kändes väldigt roligt, vi skickade pizzan genom stängslet 

Jag har haft det bra i fält. Det var sådär bra stämning i gruppen stundvis, vi var trötta och på dåligt humör och starka åsikter och alla ska ha rätt. Jag bidrog också till det, och försökte till slut hålla mig borta från diskussioner och strunta i onödiga kommentarer även om det var svårt. För det gjorde inte direkt stämningen bättre och ingen blev gladare. Det är något som jag vill försöka tänka ännu mer på - och som är väldigt viktigt för mig som gruppchef. 

Godnatt, nu ska kroppen få återhämta sig och jag ska njuta av en riktig, om än hård men det spelar ingen roll, säng.