Dag 119. Marma skjutfält

Den senaste veckan har vi befunnit oss på Marma skjutfält och övat strid under ledning av kadetter (som pluggar till reservofficer, specialistofficer eller officer). Det var som deras examination och vi fick lära oss en massa saker. Askul! 

Jag var utsedd troppchef över halva vår pluton, 24st, det var spännande och väldigt utvecklande. Jag har blivit bättre på att använda min röst, det har behövts när jag ska få en massa människor som är utomhus att lyssna. Det var så roligt igår när vi stod utanför vapenvårdslokalen och väntade på att klockan skulle bli tillräckligt mycket för att gå ut till vapeninlåsningen. Alla tjattrade och var i vägen och ljudnivån var hög. En tjej i min tropp sa till mig att det kanske var dags för oss att bege oss, att vi tog för mycket plats och det såg ut som skit när vi stod här, så jag sa bestämt ”Manöver!” och det blev alldeles knäpptyst för ingen var beredd på det och jag hade sånt pondus i rösten. :D Jag blev superförvånad och kom helt av mig men sa att nu går vi och då gick vi. 

Det har stärkt mitt självförtroende också, att vara troppchef, alla kadetter, övningsledare och våra egna befäl, har frågat efter mig och gett mig information och uppgifter. Jag har fått frågor från troppen och haft svar på dem, och om inte har jag kollat upp det. Jag har sammanstrålat troppen och fått saker att gå ihop, delat ut uppgifter och helt enkelt fått saker att hända. Jag har varit efterfrågad och jag har lett gruppen på vad jag tycker har varit ett smidigt sätt. Det känns bra när övningsledaren frågar efter mig och gruppen vidarebefordrar efterfrågan till mig och jag kommer springandes för att sedan komma tillbaka med ny information. Det har varit väldigt roligt och väldigt givande! 

Det regnade hela första dagen och det var segt. Vi sprang runt där i våra instängda galonregnställ och var varma under övningarna och kalla i pauserna. På kvällen skulle 1:a tropp (inte vi) ha kvällskjutning och logistiken hade gått sådär så vi var kvar och väntade superlänge. Vi åt iso (men alltså wow, vilken iso, inte vanlig tråkig konstig gryta med ris, det här var portionsförpackat och det var köttbullar med potatis och brunsås, kycklinggryta med curry, fisk i dillsås med potatis, falukorv och makaroner. MUMS!) till kvällsmat i mörkret och det var gott. Till slut åkte vi tillbaka till vårt boende, vårdade vapen och väntade lite till. Sedan vapeninlåsning och godnatt. Detta var samma rutin varje kväll, bara olika tider. Förresten så var det enligt mittensvenska mått snöstorm då på kvällen också, jag menar istället att det snöade, lite blåste det också men knappast storm... 

När vi vaknade nästa dag låg det ett snötäcke på marken! Så himla underbart. Och det var stjärnklart. (vi gick upp 05.30, eller jag satte klockan på 05.28 för att jag skulle hinna gå på toa innan alla andra vaknade - vi hade två toaletter i ett hus med 24 sängar och 32 som bodde där. Kaos? Definitivt.)

Hela den dagen var himlen blå, det var lite kyligt och några gjorde upp en eld i bakre läge. På kvällen sen var det vår tur att skjuta, men resten av plutonen fick självklart åka tillbaka och äta inomhus, slippa vänta på mat och på oss. Men mig gjorde det ingenting, vi hade förbud att använda ficklampor när det började skymma för att vi skulle vänja vårt mörkerseende, det var mysigt att gå runt i mörkret och knappt se någonting. Men självklart skulle korpralen ha en tävling om vems lampa som lyser starkast (det var ju då inte ficklampa 3 som vi har fått ut av FM). Jag som har en civil superficklampa var säker på att jag skulle vinna men icke, korpralens något otympliga, lampa, var starkare. Det har han haft kul åt sedan dess. Jag hävdar dock fortfarande att min är bättre eftersom den är så pass liten (storlek som ett AA-batteri) och den lyste vidare än hans. Självklart är det jag som har rätt. 

Iallafall - kvällskjutningen. Vi hade en lyspatrullgrupp som skulle se till så att slagfältet var upplyst under striden och en grupp som stred mot måltavlor från en stridsställning, jag kommer inte gå in på allt vad det innebär i text, men om ni är nyfikna så fråga mig! Jag berättar gärna. Vi hade fyllt våra magasin med minst varannan spårljus (kulan lyser rött när patronen har avfyrats) och det var otrooooligt mäktigt! Kolsvart ute och plötsligt lyses fältet upp som av riktigt starka fyrverkerier och vi börjar skjuta. Vi skriker allt vad vi har (det har jag också blivit bättre på, att verkligen skriiiika) och försöker överrösta de höga smällarna från våra vapen (både AK och KSP) och det är riktigt roligt och adrenalinfyllt.

De andra dagarna var även de soliga och frostiga, riktigt härligt att andas in den kyliga luften. Snön glittrade vackert och jag var glad. Idag åkte vi hem och nu har vi vårdat, både vapen och materiel, det har varit en bra vecka. Kallt och lite trist ibland, allt har inte varit jättekul, men jag har lärt mig och stärkts i mig själv!