Dag 187. OP

I tisdags åkte jag hem, lägligt nog eftersom vi hade plutonsövning tisdag-onsdag... Eller inte särskilt lägligt nej. Det var första gången vi samövade hela plutonen, första gången vi gjorde våra uppgifter på riktigt och var beroende av varandra. Och jag lämnade vår grupp, som har mest materiel och mest uppgifter, och Berglund fick som ensam gruppchef utan ställföreträdare driva allt själv. Jag åkte hem därför att jag har sökt till Officerprogrammet, OP och i onsdags skulle jag infinna mig på Rekryteringsmyndigheten i Malmö för tester. De fysiska testerna är samma som på mönstringen och de resultaten är sparade och fortfarande giltiga vilket innebär att jag inte behövde göra om dem. Jag gjorde en mer ingående psykologintervju än den på mönstringen, med mycket ledarskap och värderingar inblandat, där en del av intervjun var en säkerhetsprövning. Därefter hade jag en proffessionsintervju där jag pratade med en överste löjtnant om ledarskap och var jag ville bli placerad. Efter 4h, med ytterst lite väntetid faktiskt, så hade jag pratat färdigt och det är nu upp till psykologen och handläggaren att bedöma hur lämplig jag är för utbildningen och rollen som officer. Jag får svar den 25e maj om jag kommer in eller inte. Hur det gick på intervjuerna? Bra, svåra frågor och jag fick stundvis till väldigt fina formuleringar till varför jag helt enkelt är bäst. Kommer jag komma in?

Överste löjtnant:
”Vi tittar på tre saker i urvalet till intagningen, gymnasiebetyg, betyg från värnplikten och dina svar från den här dagen. Gymnasiebetygen väger tyngst.”

Jag:
”Så då är det i princip inget snack om att jag inte kommer in?”

Överste löjtnant:
”Jag får egentligen inte lov att lägga några värderingar i det här ... Men det är rätt slutsats.”

Jag:
😁

Klockan 12 var jag färdig, åt en portion tortellini och inspirerade några nervösa tjejer som var där och mönstrade. Sen gick jag ut i solen och njöt av Malmö, jag promenerade till Västra hamnen, köpte en glass, satte mig i lä men så jag kunde se havet och mådde bra.